Speedad helg

I helgen gästades jag och mina pytte 22 kvm av tidernas partyflickor - Johanna och Emma. En ordentlig snabbvisit blev det och jag jobbade dessutom större delen av lördagen, men men ... bättre än ingenting alls.

Innan utgång på Oscar gjorde vi italienska cannelonis, ett välbeprövat recept - mkt gott, lyxigt och enkelt! Provade ett nytt (för oss) australiensiskt vin som uttalades "Ossi", men så stavades det garanterat inte. Kan jag rekommendera! Johanna ville ha det till att det hette Kangaroo ... kopplingen till Australien där antar jag. På Oscar sedan, slank det ner en och en annan vanilla sky, vodka/lime och kvällens drink. Förutom den låååånga och tråååånga väntan på jackorna som gjorde vissa mer irriterade än andra (nämner inga namn) så var kvällen helt i sin ordning.

Dagen efter var nog Emma piggast av oss alla. Hon hade en hemfärd till Sthlm som väntade så hon intalade sig redan under lördagkvällen att hon inte skulle vara bakis på söndagen. Säkrade även med en resorb (en bra uppfinning). Och det funkade *hmm, kan bakfullhet bero på en pyskologisk inställning mån tro*. Johanna, som stannade till idag för att åka vidare till Ö-vik, och jag slappade mest hela dagen för att slutligen masa oss iväg till Konsum och köpa godis och ingredienser till pizza på tortillabröd samt hyra film (Rika vänner med Jennifer Aniston) på Hydro. Skön söndagkväll!

Idag har verkligheten gjort sig påmind men jag kan åtminstone säga att jag har kunnat bocka av några punkter på min låååånga to do-lista. 

Extraordinär helg

Fredag

Såg fram emot tacos efter att ha "bokmalat" en hel dag på ett litet kontor, så varmt att man tror att man hamnat i klimakteriet. Väl hemma med stekpannan i högsta högg ... så luktar nötfärsen gammal sur disktrasa = ingen tacos (Nötfärsen är nu reklamerad, duktig flicka)

Åt en alternativ fredagsmiddag, beståendes av mackor. Tugg, tugg - ngt hårt i brödet? Min lagade tand, som jag fixade för knappt två månader sedan, var numera inte längre en lagad tand, utan ett kantigt hål, rätt upp i tandköttet! *Kan man reklamera en lagning?* Kvickt som attan kände jag hur paniken steg -försökte sätta dit lagningen igen, men utan resultat - ringde mamma i stället som sa att alkohol disinfekterar - frågade om det gjorde mycket ont att fixa tanden igen - slängde till slut lagningen i soporna. Vilket skräckscenario! Svårt att återgå till Idol efter det ...

Lördag

Oscar fick besök av en nykter Emma, präktiga Emma. Herregud, vad stället och framför allt människorna ter sig annorlunda när jag lämnat partypinglan hemma. Stannade ändå till 03! Ont i fötterna hade jag - var tvungen att ta taxi hem som delades med en konstig man som inte förstod varför en tjej tar på sig ett par skor som hon vet att hon får ont i fötterna av. Jag försökte likna det med varför man dricker när man vet att man blir bakis dagen efter men han förstod mig inte .... 

Söndag

Sov till 12. Fick panik - jag skulle ju vara duktig hela dagen, men nu hade halva redan gått. Var relativt duktig resten av dagen. Lovade bort pengar till Allergi- och Cancerfonden. La på luren när ännu en byt-abonnemang-till-oss-snubbe ringde. Upptäckte att sprätten som spelar hysteriskt hög techno lite närsom helst på dygnet, ÄR min granne. Firade den upptäckten med att dunka i väggen. Han stängde av!

Gick på bio och såg Marie Antoinette. Stundtals helt ok, kul mode, fina bakelser och roliga musikinslag, men oftast mest seg. På vägen hem faller jag pladask i gatan, mitt över järnvägsrälsen. Pinsamt men helt ok eftersom jag hade sällskap ...

Sammanfattningsvis - en helg med lite extraordinära inslag. I morgon, det första jag gör, ska jag ringa Folktandvåren i Rottne och reklamera hela min käft. Natti natt


38 dagar kvar ...

... till julafton. Vet inte varför jag räknade efter. Jag får alltid julkänslor så här drygt en månad före jul. Varje år ser jag fram emot julskyltning och änglar i snön. Konstigt att jag aldrig lär mig. Julskyltning numera består inte av glada tomtar med bjällror och glöggdofter i frisk vinterluft. Nej, den består snarare av irriterade småbarnsföräldrar med kissnödiga barn och billiga glöggmuggar i papp som man bränner sig på i sunkigt blaskväder.

Och änglar i snön, den tanken borde nog ha försvunnit långt före den fejkade jultomten avslöjades. Blasket är ofta ett faktum och dessutom - vem vill riskera att lägga sig i hundbajs! Finns ju lite här och var nu för tiden. 

             

Nu låter jag otroligt bitter, det är jag medveten om, men om man bortser från allt det där traditionellt "juliga" som oftast inte ger den där "Barnen-i-Bullerbyn-känslan" (ni vet; myyyys) så värdesätter jag att få komma hem till nära och kära. Det slår diverse sövande Kalle Anke-stunder och illamående knäckätning med hästlängder :) Eller vad säger du lillebror? - som jag by the way alltid får agera lekledare åt under julafton - allt för att han inte ska tappa humöret ( "ta en godis till").

Vill också passa på att tacka min lilla familj för det fina Luciatåget (som mamma säger ska symbolisera vår familj) som jag fick på posten igår. Jag blev sååå glad!

Surprise surprise

Surprise 1: Fick en present från jobbet idag, en kalender som det stod Mittuniversitetet på :) Inget anmärkningsvärt, I know, men känns lite som en "välkommen-in-i-gänget-present" ... typ

Surprise 2: Lyckades somna igår trots att lägenheten vibrerade (sprättens techno). Jag måste ha lärt mig att koppla bort det där precis som jag numera knappt hör varken tågen som dundrar förbi ett stenkast från hyreshuset jag bor i, eller kommungubbarna som kör på tomgång med sina gigantiska maskiner precis utanför mitt fönster.

Surprise 3: Ätit mina första pepparkakor idag och insett att det snart är jul. Blandade känslor där ...

Suprise 4: Kommer senare ikväll. Jag planerar nämligen att sopa banan med alla kollegor i bowling. (Antagligen lär det bli jag som sopar banan själv, lär väl fastna med tummen i klotet och hamna i rännan)


Busy busy

Huua, nu var det längesen! Känner mig som världens workoholic. Har inte ens tid för verklighetsflykt och dagdrömmeri, sådant som annars brukar vara lite av Emmas specialitet! De senaste dagarna har jag bokstavligen grävt ner mig i en väldans massa tentor - rättar dem. I skrivande stund - med stel nacke (orsakad av en och samma ställning), blyertsfärgad hand och ord som proaktiv, issue, public på näthinnan - är jag äntligen klar, om man bortser från en del poängjusteringar här och var. 

Glimten i tillvaron i dessa annars så "orsakar-gråa-hårstrån-tider", är min lilla Annies (Piffs) besök här i förra veckan. Inställda tåg, taxibilar och flygbussar samt stockholmare utan vinterdäck och försenade flyg hindrade henne inte från att slutligen, mot kvällskvisten, infinna sig i min lilla burk. Shopping, inredningsbestyr, träning, hockey o helvirrig utgång á la old times blev det! Inte tappade man livgnistan då heller, haha (internt) *Saknar dig alla redan*

  Annie o jag på Korfu 2004

Nehe, nu är det dags för mig o wake up and smell the coffee, cause it stinks (älskar engelska termer, så användbara)! 5 minuter verklighetsflykt (blogga), 1 veckas dyster verklighet! Nädå, ser fram emot fredagens personalfest (min första) med bowling, catering och knasiga lekar. Och nästa helg kommer förhoppningsvis "famå" (Johanna) o då lär det bli hoolabadoola på Oscar