Den ofrivillige studenten
Igår kom alltså kulmen! Väl ute i korridoren, på väg ifrån detta ungdomens hus (tantvarning igen), öppnas dörren en dörr ifrån mig. Ut kommer en liten sprätt med halvlångt svart hår i bar överkropp. Han såg dessutom lite svettig ut. Musiken som fått mig att kunna döda för ett par öronproppar kom från hans lägenhet, hör och häpna! Typisk svensk som man är gick jag tyst som en mus förbi honom. Först utanför huset svor jag en ramsa och sprätte i gruset :)
Johanna, min lilla "famå" (farmor på småländska) - KOM TILLBAKA. Jag kan inte vara "måmå" (mormor) här själv. I feel old darling, very old indeed! :)
Illa illa när man blir gammal! Men är det inte ganska livat på Oscarsgatan också? Har du träffat Lars som bor i samma korridor som dig, dörren närmast utgången, bredvid Pauline? Han och jag är barndomskompisar från Solle, hälsa om du ser honom!
Lars hör ju till Mountainstreet Gentlemens Social Club.. som alla vet givetvis..
on a another note.. Var det livsfarlig musik som jag lyssnar på eller vad det svennebanan musik som den där lilla pågen lyssnade på?
Någon knasig techno kändes det som! Ve o fasa - han körde igång exakt samma dunk för typ 20 minuter sedan. Snacka om att jag fick panik. Som tur väl var så lyssnade han bara på en låt och ungefär hälften så högt som igår. *PUUHH*
ja techno är aldrig bra att lyssna på.. spelar ingen roll vilken volym skiten ligger på
Tachno är ju förstås oftast som mjölk och honung för trumhinnorna om man jämför med Dying Fetus...
ja eller är det verkligen så.. jag skulle vilja påstå motsatsem