Känner att jag lever

Status: Har kvarsittning på jobbet
Nyhet: Internet i hemmet som fungerar
Irriterande: Har inte lyckats installera trådlöst. Inte skönt att blogga sittandes på golvet med sovande kroppsdelar
Slutsats: Mitt bloggande kan inte komma igång än

Följande något extraordinära händelser har jag varit med om/råkat ut för den senaste tiden:

1. Idiotförklarad felkörning i centrala Stockholm (med oerhörd betoning på centrala)
Emmas cittra lovade jag ta från lugna Årsta, via Nynäsvägen till lugna Kärrtorp. Jag kör åt motsatt håll. Betalstation i sikte. Rödljus. Insikt: Jag är på väg rakt in i Stockholm, inte gåendes och inte med tunnelbanan. Med FORDON, bland massa andra FORDON.

Gasar runt i cirka 45 minuter, skymtar Gamla stan,kör förbi Stureplan, Odenplan och Sergels Torg. Tar mig till centralstation. Ut ur bilen på darrande ben. Torr i käften, frågar en taxichaufför hur faan man kommer ut ur staden. Väl i södertunneln, skymtar skyltar mot Nynäsvgen. Jag pustar ut. Vansinnigt!

2.
Platt fall i medeltida kläder
Medeltidsbröllop i Smålandsskogarna. Jag beger mig i totalt mörker från festplatsen till parkeringen. Onykter på mjöd och döv av Nordmanvisor kan jag för allt i världen inte se en stor stenbumling. Faller pladask över den. Tappar ut väskan och får min kära bror att tro att jag faller i ån. Knät svider. Men jag, den vandrande eldsvådan, fortsätter tappert till nästa fest.
 
3. Nackspärr
Påföljden av mitt medeltida fall mån tro? Eller ett resultat av lördagens intensiva 90-tals dans på öster? Hur som helst, nackspärr. Vaknade kallsvettig förra måndagsnatten och insåg till min förskräckelse att jag inte kunde ta mig ur sängen. Låg där i två dagar, tyckte synd om mig själv och insåg att jag inte vet något om vare sig vårdcentral eller apotek. All alone dessutom. Akuten borde man kanske kolla upp när man kan stå på benen ...

Idag: Blåmärket på knät är så gott som borta. Nackspärren håller på att ersättas av en förkylning. Bilkörningen i centrala Stockholm är ett mått på att man lever. Och är inte det meningen med livet? Det ska kännas att man lever! 

Still alive

Skynda, skynda ... Ska bli otrolig skärpning på bloggfronten, lovar och svär på taxen i graven bredvid. Har en riktigt bra ursäkt denna gång; inget internet hemma. Det försvann i samband med att jag efter mycket om och men lyckades koppla in bredbandstelefonin. Nu funkar telefonen i stället.

Så snart tekniken är kry igen, blir det uppdatering på livet. Funderar på en liten annan nisch på bloggandet också. Vi får se vad jag klurar ut.

Ha det gott och tappa inte hoppet om mig. 

Vart tog hon vägen?

Kort update:

Är nu: I Rottne, utanför Växjö, i Småland. Ni vet - i The Arks lilla håla ...

Sysselsätter mig med: Målar och laddar för vad som komma skall. Somliga (pappa) titulerar mig som labben Milles personliga tränare. Fin titel, alldeles duglig, får mig att känna mig viktigare än vad jag är. :) 

Kvällslektyr: Inredningstidningar och Stieg Larssons Millenium triologi (som jag nog inte är ensam om att plöja i sommar). 

Tankebanor: Flyttar till Stockholm 10 augusti. En 2:a 10 min med t-bana från jobbet.

Nytt jobb: På PR-byrån Informedia Communications. Börjar 20 augusti. *gulp*

Om det fortfarande är någon som inte givit upp hoppet om mig och min blogg, så vet ni nu att jag lever. :)
Ha det gott 


just LOVE justin

Det var en gång fyra sofistikerade akademiker, samtliga 25 år och av det kvinnliga könet. Tisdagen den 19 juni lämnade de vid olika tidpunkter sina hem i Växjö (Annie), Sundsvall (Emma), Årsta (Johanna) och Upplands Väsby (Emma).

Mötesplats: Globen
Evenemang: Justin Timberlake


Tre timmar senare ...
Sofistikerade? Snarare förälskade!
Akademiker? Vad är en universitetsexamen jämfört med att få vara Jessica Biel (flickvännen) en timme eller två?
25 år? Pröva snart byxmyndig fjortis!
Kvinnligt kön? Ooh Jaa ...

Konserten var grymt bra, precis så bra som recensionerna säger. Timbaland gjorde ett överlägset gästspel.

Fjortisen i mig Vill ha mer ... don't we just LOVE justin?  :)


Fröken fin i kanten

Jag är en partypingla. Jag kan dricka vin ur ett ölglas. Jag svär högt och ofta. Jag har snattat kinderägg på ICA. Och jag har blivit för full, många gånger. Trots det är jag först och främst tjejen med att-göra-rutor som jag kryssar i allt eftersom de matchar min to-do-lista. Jag är tösen som ställer klockan en söndag á la morgonstund har guld i mun. Föreläsningsanteckningarna som alla ville kopiera, dem hade jag. Klassens almanacka och uppslagsverk - you name it.

Jag ser dessutom så där oskuldsfull ut, så där söt och duktig ni vet ... gaah! Att jag kan shotta tequila kommer som en chock för de flesta. Det var mitt besök hos frisören (som jag klippt mig hos i 3,5 år) igår som föranledde detta blogginlägg. Följande samtal utspelades:

Frisören: Hur vill du klippa dig den här gången? (Jag ändrar alltid frisyr)
Jag: Jag trivdes som vi klippte det sist men kanske kan vi göra det lite argare ...
Frisören: Argare?
Jag: Jaa, lite taggigare, lite stripigare så jag inte ser så himla snäll ut hela tiden.
Frisören: Ok, vad är det för fel på att se snäll ut? Du är väl snäll?
Jag: Joo, men huvudsaken är ju att jag är snäll, men jag är trött på att se snäll ut. Det var ju därför jag klippte lugg. Så jag ser lite mer mystisk ut - du vet, titta under lugg.
Frisören: [skrattar] Var det därför du blev brunett också, så folk ska ta dig på allvar?
Jag: Ja, när du säger det så ... 

Sagt och gjort - min frisör klippte en "argare frisyr", lurade på mig ett vax som fick håret att se ännu "argare" ut och körde mer eller mindre min ekonomi i botten vilket i sin tur gjorde att hela jag såg lite småarg ut när jag lämnade stället.

Väl hemma fortsatte jag nog egentligen vara fröken fin i kanten med en touch av dricka-vin-ur-ölglas-fräckhet. Jag svor nämligen högt över allt som måste fixas inför flytten samtidigt som jag målade mina tånaglar rosa, sweet. Dubbla poäng för dubbla Emmor! 

Det var dagens personlighetsklyfta! 

Sundsvall med omnejd

Lite av en uppföljare till "Förrådet med omnejd" ...

Hade ju päronen på visit för några veckor sedan. En av dagarna begav det sig längs med indalsälven (inåt landet). För oss smålänningar var färden i sig en turistattraktion - berg och djupa dalar och en "stor å" (= älv) som är ytterst sällsynt söderut. Thailändska paviljongen, Döda fallet och Höga kusten bron var dock destinationerna för dagen.

1.
      2.       3.       4.

1. Ska tydligen vara enda thailändska palatset utanför Thailand. Rätt "flådigt" att springa på en massa guld mitt ute i jämtlandsskogarna.
 
2. Mamma med Döda fallet i bakgrunden. På 1800-talet var det massa vatten här men av ett mänskligt misstag tömdes hela Ragundasjön på två timmar. En sann naturkatastrof. 

3. Nice view - ovanligt för platta smålänningar! (Möjligen kan Ekebackens utsikt i Rottne påminna vagt om denna)

4. Höga kusten bron. Vi körde över den två gånger och såg till att äta glass dessutom :)

Skoj liten utflykt! Tre landskap - Medelpad, Jämtland och Ångermanland - på en och samma dag.
 

Go see ...

Tarantinos DEATH PROOF
den sunkigaste, coolaste, sämsta, bästa, splattigaste, smartaste film jag sett

Dialogerna i filmen är helt otroliga - brudsnack på uppkäftig nivå. 
Soundtracket is to die for.
Rullen är repig
(innan jag förstod grejen trodde jag rullen skulle ge upp)

Samtliga i biosalongen satt kvar när eftertexten rullade. Det har jag aldrig varit med om. Tarantino är ett geni.


image52


Death Proof är första filmen ut i projektet Grindhouse där Tarantino (Death Proof) och Rodriguez (Planet Terror) regisserat varsin film som båda är en hyllning till "skräpfilmerna" som visades på speciella biografer i USA på 1970- och 1980-talet. B-filmerna var ovanligt sunkiga och dåligt klippta och platsade inte på de riktiga biograferna. 

Death Proof är en sådan b-film. Tarantino har avsiktligt men på ett otroligt fascinerande sätt skapat dålig handling, splatter och dålig kvalitet.
 
 


Förrådet med omnejd

Äntligen har jag sprungit runt med kameran och fotat en ytterst liten del av mitt vardagliga liv. Att fota Hemköp, sopinkastet och järnvägen kändes av någon konstig anledning överdrivet. Kul hade dock varit om sopgubbarna som praktiskt taget lever utanför mitt fönster hade funnits med på bild. 

1.
   2.     3.    4.   
5.    6.

1. Huset jag bor i, andra våningen. Ett av tre hus på förrådet. Mitt fönster vetter ut mot andra sidan, d.v.s. mot järnväg, kommunlager och måsskrik.

2. Work - en del av Mittuniversitetet. Här håller vi medie- och kommunikationsvetare till. Tjusig arkitektur.

3. En annan del av universitetet. Har fått pris för ett av Sveriges snyggaste arkitektur och ni kan säkert förstå varför.

4. Oscar, allas vårt Oscar. Genom denna entré har jag svirat i fyra års tid.

5. Sundsvall är känt för sina drakar. Inför sommaren ställs de ut längs med storgatan i en s.k. drakparad. Det här är årets favorit.

6. Stentorget. Sundsvall har världens finaste stadskärna, i alla fall enligt mig. Alla stenhus som byggdes upp efter branden i slutet av 1800-talet är bevarade. Inga blåkullahus eller skokartonger här inte.

Önskar ni bilder på eventuella dammråttor och häpnadsväckande kylskåpsingredienser så säg till. My crib is open men för att stilla ert intresse något så jaa - jag har fikon i skafferiet :)


3 personer på möblerade 22 kvadrat

Jag i skön säng*
Pappa på labil tältsäng
Mamma på minimal luftmadrass

* Jag har auktionerat ut den till högst bjudande men smålänningar som de är (mamma och pappa) förkovrar de sig hellre i ovanstående. (Suit your selves)

9 timmar i snyggcittran, 4 äggmackor och 3 minikexchoklad senare anlände de onsdag kväll till "youthville" (aka studenternas näste). Mamma var speedad och pappa behövde en whiskey. Lösning: en campari/apelsinjuice var (som om jag skulle ha whiskey).

Efter en si så där 10 minuter hade pappa förundrat sig över hur många tåg i minuten som lyckades föra oväsen. Vänta bara tills kommungubbarna väcker dig i morgon bitti, kontrade jag.   

På mindre än 5 minuter hann mamma konstatera följande: Blommorna i fönstret måste ut. Kaffekannan såg halvsunkig ut. Hade jag verkligen dammsugit i hörnen?

I morgon bär det av på familjeutflykt till Thailändska paviljongen. Termos och ostmackor ska med precis som alltid. Jag sitter i baksätet, mamma läser kartan och pappa kör om alla bilar. Precis som det ska vara :)

Älskar att ha familjen här! 

Valborg i Uppsala

Jepp, firade Valborg i Uppsala och hjälp - man undrar ju vad denna utomordentligt svenska högtid karaktäriseras av. Körsång, majbrasor, fint väder, ny månad ... eller kopiösa mängder alkohol.

Vad är en majbrasa i Uppsala? Något som säkerligen finns men god damn, Uppsala förvandlas till en amerikansk high school film under det dygn som Valborsmässoafton pågår. Två skillnader kan jag dock se:
1) USA har färgglada plast/pappersmuggar för ölen medan Sverige har genomskinliga muggar för ... typ allt drickbart med en alkoholprocent över 10.  
2) De svenska grabbarna har nödvändigtvis inte förstora jeans till en oversize skjorta eller collegetröja.

Försökte avnjuta en seriös valborgsmiddag tätt intill en helt galen korridorsfest. Samtalsämnet som florerade i trapphuset var huruvida den ynkliga och något slitna dörrmattan skulle se till så att dörren in till festen inte gick i lås. Det gjorde den några gånger - gick i lås alltså - men studenter är påpassligt uppmärksamma när entren in till en fest är märkbart tyst. Problemet åtgärdades snarast. 

Är medveten om att jag låter utomordentligt überpräktig, aldrig dricker en droppe och är allmänt medelålderskrisig. Nej då, i studiesyfte rätt skoj. Studenter i Uppsala alltså ... men i praktiken håller jag mig nog helst till grillning i organiserade former, en dörr in till festen som gästerna faktiskt plingar på och ett vinglas gjort av glas.

Tack Johanna och Anders för en trevlig Valborg. Poker, ost och kex i organiserade former gick inte av för hackor.   

Från snö i sinne ...

... till glass på pinne!

Måste vara årets sämsta rim men ack så sant. Från skidglasögon, pjäxor och varm choklad i Åre till solglasögon, sneakers och iskall cola i Sundsvall. På bara en vecka. Skidorna står fortfarande kvar i hallen och väntar på att bli nedburna i förrådet.

Här i lyan är det stekhett. Har därför tillbringat större delen av dagen utomhus. Testat en av GBs nya glassar - Magnum Colombia med smak av kaffe. Riktigt god faktiskt.

image43


Premiär på golfbanan blev det också. Är medveten om att det låter som om jag är ett inbitet golffan som väntar på att peta ner Annika Sörenstam från tronen. Så är dock inte fallet. Har inte ens grönt kort men fick tjuvspela på banorna i Bjurholm (utanför Umeå) i somras och kan därför handskas med järnnior, peggar och bunkrar något sånär. 

image44

Tror till och med jag har bränt mig i hårbottnen idag. En klassisker som jag sällan lyckas undvika.

Nu ska jag stoppa huvudet i frysen en sväng. Hoppas ni haft en bra dag i medelhavsvärmen (om man får tro kvällstidningarna)  

Se upp i backen ...

... för här kommer smålandstösen. Kanske kommer man att kunna likna Emma i Åre vid Bambi på hal is. Tro det eller ej, men det är inte själva turen nerför backen jag våndar mig över. Svarta backar har jag åkt förr! Nej, det är snarare liftturen upp i backen. Jag fullkomligen avskyr liftar! Knapplift, sittlift, ankarlift, kabinbana - spelar ingen som helst roll. Varje enskild "liftsort" har sina unika otäckheter.

image42

Att få knappliften in mellan benen känns som evigheten själv. Trögt och tungt. Och den ska kallas för barnlift!  

I sittliften måste jag på hisnande höjder, en si så där 100 m innan avhopp, förbereda mig genom att kasa så långt ut på sitsen som möjigt (och då med risk för att kasa för långt och falla ur).

I ankarliftarna finns alltid de milslånga köerna av "professionella" liftåkare. Pinsamhetsfaktorn för eventuella krokben på sig själv blir därför skyhög. Denna lift har även en tendens att antingen sätta sig i knävecken eller i ryggen samt göra kraftiga ryck längs med färden. Med andra ord, väldigt opålitlig!

Slutligen, kabinbanan. Har aldrig åkt i en sådan. Därför finns det all anledning att misstänka och avsky även den. Den är säkert som alla andra liftar - unikt krånglig!

Nåväl, har dock blivit lovad att få hänga i de folktomma liftarna ett slag. Sällskapet har dessutom, om de delar lift med mig det vill säga, försäkrat mig om att inte röra sig under hela liftfärden utan fokusera på att hålla sin snowboard i schack. Och naturligtvis, alltid låta mig hoppa av liften först. 

I morgon, skärtorsdag, tar jag stavarna i vänsterhanden (för där ska man hålla dem i liften) och beger mig till Åre för att avsky liftarna, älska backarna, äta god mat, besöka Åre Chokladfabrik och sova gott om nätterna!

Jag längtar

GLAD PÅSK

Sol i sinne ...

... och jag sitter inne!

Har dock precis kommit in från en aningen halvvarm, på snudd halvsvettig, promenad runt staden. Nu vankas det minsann vår och så sakteliga försommar.

Jag vet att det är vår när ...

- kommungubbarna utanför fönstret brummar med sina stoora maskiner lite extra (visar sin manlighet genom att borsta bort vintergruset).

- min burk (s.k. lägenhet) förvandlas till stekhet microvågsugn så snart temperaturen stiger över + 2,8.

- jag börjar svära över andras felparkerade cyklar som ju står i vägen för min. Dags att rasta tvåhjulingen!

- jag inser att jag måste inhandla nya skor och ny jacka. I dag är det svettigt med snow joggings, så sant.

Lev gott i värmen.
Plantera en krokus.                
Ät en mjukglass. 
Längta efter valborg. 


"Mitt liv som bröllop"

Något nytt. Lunchat på nya sushibaren här i stan som enligt egen utsago ser en utmaning i att få norrlänningar sushifrälsta. Mig behöver han då inte bevisa något för, men så är jag ju också smålänning. We like

Något gammalt. Har inhandlat en "bättre begagnad" scarfs från Myrorna, för 15 penningar. Mitt andra fynd där på mycket kort tid.

Något lånat. Min stoooora trave biblioteksböcker som jag bara lånar om och lånar om för att jag inte orkar gå och lämna tillbaka dem. Dessutom en mycket fancy DVD som, i form av Sex and the City avsnitt visar godnattsaga för mig varje kväll.

Något blått. Himlen är blå. Moderaterna också. Dessutom vill jag har marinblått i garderoben - skepp o hoj som gäller!

By the way - såg nya Beckfilmen igår, Den svaga länken. Helt ok, Beck är ju alltid Beck. Bästa tBeck är dock den där Gunvalds syster kommer in i bilden och som blir misshandlad av sin man (kommer ej ihåg titeln). Vilken Beck tycker ni bäst om? (Och det är OK att tycka att filmerna med "Charles Ingvar Jönsson" är bra.)

Kram o Kram     

Timrå *klappklapp* Timrå

Om si så där 50 minuter sitter jag totalt fastkedjad, slaviskt följande den sjunde och avgörande kvartsfinalen mellan Timrå och Modo. Iklädd röd/vit matchtröja, popcorn i vänstra näven, varmkorven i den högra - idoget skränande hejaramsor.

Nej då, riktigt så patriotisk har jag inte hunnit bli under mina år som sydöstnorrlänning. Dock är det Timrå som gäller i alla väder (och i synnerhet i en snökaotisk söndag som denna). Kastar naturligtvis även ett getöga på matchen mellan HV och Brynäs.

Älskar hockeysöndagar! Fattas bara ett skrovmål från Big Boy, en stor stark och lite whikeyröst till hejaramsorna :)

105576-38 

Om

Min profilbild

Emma